Svenska

<b>Ny samling av Sveriges främsta popkritiker</b> <br/><br/>Vad betyder ordet pop? Efter ett decennium byggt på minsta gemensamma nämnarens kultur är Andres Lokkos svar detsamma som det varit i fem årtionden: Allt.<br/>I en tid där störst automatiskt är synonymt med bäst, intressantast och viktigast väljer Andres Lokko en annan avfart. Under ytan gror andra alternativ: Nya orkestrar, nya subkulturer och nya fanzines. Författaren ställer sig i opposition, smooth som en Luther Vandross-ballad, mot nykonservatism och idén om att popmusik är en konstform att växa ifrån.<br/><i>Andres Lokko 2020-2024</i> innehåller ett rikt urval texter från de senaste fem åren, där landets mest inflytelserika musikkritiker - nu i Ryuichi Sakamoto-färgad mittbena - sträcker sig bort från streamingtjänsternas algoritmer. <br/><br/>ANDRES LOKKO [f. 1967] är kritiker, journalist och dramatiker. I över trettiofem år har han skrivit om kultur, i synnerhet om popmusik. I dag verkar han bland annat som krönikör för <i>Svenska Dagbladet</i>. Han är bosatt i Bandhagen, strax söder om Stockholm. <i>Andres Lokko 2020-2024</i> är den fjärde volymen samlade texter av Andres Lokko som utkommer på Modernista.<br/><br/>»Lokko skriver med förtvivlan om vilken liten funktion popmusik har i andras liv. Han skriver med avundsvärd nyfikenhet, och har bevarat den glöd han antändes av när han som liten pojke förtrollades av sina första musikupplevelser.« Bernur

Här presenteras tre aldrig tidigare publicerade pjäser: <i>Svaghetens parti </i>av Felicia Mulinari, <i>Förlustens rumtid </i>av Balsam Karam och <i>Shiatsu</i> av Dimen Hama Abdulla. De skrevs mellan 2020 och 2024 för Amfi, en plattform för nyskriven dramatik. Med ett efterord av Saga Gärde.

Heavy metal märks. Och man måste lyssna på hög volym! Det menar Hartmut Rosa, tysk sociolog och hårdnackat metal-fan, som med sina teorier kring social acceleration och resonans etablerat sig som en av samtidens viktigaste tänkare. <br/><br/>Heavy metal har för länge sedan blivit medelålders, men står fortfarande stadigt i den annars så konjunkturkänsliga musikindustrin. Fansen är många och lojala. De läser smala tidskrifter, lyssnar fortfarande på hela album, köper mängder med skivor och är flitiga konsertbesökare. Många metal-fans hävdar dessutom att musiken räddat deras liv! Hur kommer det sig att denna musik kan betyda så mycket för vissa, när den av utomstående ofta uppfattas som klichéartat oljud? <br/><br/>I <i>Monstervrål och änglasång</i> använder Hartmut Rosa sin egen erfarenhet som passionerad hårdrockare. Hans livs soundtrack blir utgångspunkt när han redogör för genrens historia, hur låtarna är uppbyggda och vad som utmärker metal-kulturen bland alla änglar och demoner. Han hämtar exempel från såväl romantiken och nyare forskning som personliga berättelser om gåshudsupplevelser. Här presenteras musik inte bara heavy metal som en möjlig väg in i djup resonans och som existentiell motkraft i en alltmer stum omvärld.<br/><br/>Recensioner av den tyska utgåvan: "För metal-fans är denna bok absolut obligatorisk läsning. Inte bara för att kunna svara mer uttömmande och kompetent nästa gång frågan 'Varför lyssnar du ens på det?' dyker upp, utan också för att bättre kunna förstå sig själv och sin omgivning." <i>metal.de</i> <br/><br/>Rosa är själv tveksam till att kalla boken vetenskaplig. Men om den inte är det, hur kommer det sig att den kan bli så upplysande, inte bara om heavy metal för någon som inte kan särskilt mycket om genren, utan också om just denna samtidserfarenhet? Rosa lyckas mycket väl att belysa denna erfarenhet både existentiellt och intellektuellt just genom sin personliga historia. Ola Sigurdson, <i>Sociologisk Forskning</i><br/><br/><i></i>Mer om författaren: Hartmut Rosa, född 1965 i Lörrach, är sedan 2005 professor i allmän och teoretisk sociologi vid Friedrich Schiller-universitetet i Jena och sedan 2013 föreståndare för Max Weber Centre vid universitetet i Erfurt. Hans böcker om det moderna samhällets tidsnöd (<i>Beschleunigung</i>, 2005) och de upplevelser av alienation och förhoppningar om resonans som den innebär för människor (<i>Resonanz</i>, 2016) har fått uppmärksamhet i hela världen. 2023 erhöll Rosa det välrenommerade Gottfried Wilhelm Leibniz-priset. Han är ända sedan ungdomen ett stort heavy metal-fan och spelar keyboard i hobbyband. På svenska finns Rosas böcker <i>Acceleration, modernitet och identitet tre essäer</i> (2014) och <i>Det vi inte kan råda över om vårt förhållande till världen</i> (2020), båda utgivna av Bokförlaget Daidalos. 

"Höstens viktigaste läsning"<br/><br/>Dagens Nyheter<br/><br/><br/><br/>"Jag har faktiskt aldrig läst dikt som lika starkt och trotsigt tar vara på varje uns av sinnlighet, i sin kamp för att skydda själen från att krossas redan innan döden slår till."<br/><br/>Sydsvenskan<br/><br/><br/><br/>"Språket är rikt och vackert, tilltalet är direkt, nästan avskalat. Och under ytan växer dikterna och blir en mångbottnad upplevelse, svåra att sätta ord på men som känns. I hela kroppen."<br/><br/>Dala-Demokraten<br/><br/><br/><br/>Nima Hasan är en palestinsk författare, född 1980 i Rafah på Gazaremsan, där hon levt i hela sitt liv. Efter att ha evakuerat elva gånger bor hon nu med sina barn i ett tältläger i Deir al-Balah. Sedan oktober 2023 har hon publicerat dikter på sociala medier. Jasim Mohamed har översatt dikterna från arabiska till svenska allt eftersom de lagts upp, och sedan har de i nära samarbete gjort urvalet till denna bok. Det här är första gången dikterna ges ut i bokform på något språk - denna svenska översättning är ett originalverk.<br/><br/><br/><br/>Nima Hasans dikter talar inte om kriget; de är skrivna medan bomberna faller.<br/><br/><br/><br/>Mammorna i Gaza gråter inte<br/><br/>De lagrar skräck, vrede och böner i sina lungor<br/><br/>och håller andan tills<br/><br/>flygplanens surrande upphör<br/><br/>Mammorna i Gaza<br/><br/>är inte som andra mammor<br/><br/>De knådar deg med tårar<br/><br/>och matar landet med sina barn

<b>Vad är en sufflös? </b>Nedsänkt i en lucka under scengolvet med fullt fokus på text, musik och aktörer är hon föreställningens livboj.  <br/><br/><i>Liselotte Asplund</i> har arbetat som sufflös i drygt 40 år till en början inom talteatern och sedan på Kungliga Operan i Stockholm. Ofta har hon fått frågan <b>»Vad är det du gör egentligen?«</b> Här skriver hon om sufflösens arbete nu och då, vad som krävs och vad som lockar och hur viktigt detta undanskymda skrå är för den förtrollande scenkonsten.

Victor Klemperer är idag antagligen mest känd för sin banbrytande analys av nazismens språkbruk under Tredje riket i boken <i>LTI</i>. I filmdagboken <i>Ljus och skugga </i>framträder han som passionerad och kritisk cineast, men också som tidsvittne till mötet mellan det nya mediet och publiken i övergången mellan stumfilm och ljudfilm. <br/><br/>Nationalsocialisternas maktövertagande sammanföll med ljudfilmens tekniska mognad, vilket öppnade för massuggestion i en helt ny skala. Dag för dag synliggör Klemperer hur propagandan oupphörligen flätas in i underhållningsfilmen och hans filmdagbok formar sig till ett obevekligt försvar för konstens och kulturens betydelse i kulturfientliga tider.<br/><br/>Dagboksanteckningarna i <i>Ljus och skugga</i> skrevs mellan 1929 och 1945 men utgavs först 2020. Översättningen är gjord av Tommy Andersson, som bland annat också översatt Klemperers <i>LTI. Tredje rikets språk</i>. Litteraturforskaren och kritikern Johan Klingborg har skrivit efterordet.<br/><br/>Victor Klemperer (1880--1960) var professor i romanska språk vid tekniska högskolan i Dresden. På svenska finns även hans dagböcker från Hitlertiden, <i>Intill slutet vill jag vittna. Dagböcker 1933--1945 </i>och <i>LTI. Tredje rikets språk. En filologs anteckningsbok</i>.

Andra och utökade utgåvan av Viktor Sundbergs bästsäljare "Bättre bilder / Fotoskolan 1". Nu också med utvecklande övningar!<br/><br/>Vill du på allvar ta kontrollen över ditt fotograferande? Ditt första och viktigaste steg framåt är att stänga av kamerans automatiska funktioner. Istället börjar du förlita dig på din egen kamerateknik. Och det kan du bara göra om du lär känna kamerans grundläggande del